Bengt hade huggit ett skäppland svedjefall 1684 utan tillstånd. Skogvaktaren Per Biörsson i
Edet och nämndemannen Bengt i Sätra synade. Bengt fick böta 3 daler för sveden, "som nu
står grön råg uppå."
I en längd 1697 omtalas, att kapten Koskull på Bocksjö fick inneha stället under sin livstid.
Han
ägde inte stället, men Bengt fick utföra sina skyldigheter i fråga om skatter, dagsverken o dyl
till
kaptenen.
Bengt Nilsson friköpte gården från kronan 1720. Synemännen konstaterade, att där var
mulljord. Utsädet uppskattades till tre skäppor råg och sex skäppor havre. Ängen gav 4 lass
hö
och humlegården hade 40 stänger. Kålgården var liten. Priset sattes till 14 daler silvermynt.
Olof Olofsson i Stora Mosstorp stämde Bengt Nilsson i Bråten 1720. De hade råkat i slagsmål
under en likfärd. Osämjan gällde tydligen någon skuld. Bengt var 78 år och orkade inte till
tinget. Han var dessutom mycket sjuk, varför Olof lät saken bero.
Bengt Nilssons måg köpte skattehemmanet 1728.
Källa: Tiveden, bygd och människor, del 7.
Levde i Bråten, Tived (T).
Levde åtminstone från 1658 till 1727 i Holmen, Tived (T).
|
Skytt och skogvaktare i Bråten.